Ways by Sandy

ett slott tack
va?
ja en trisslott tack
jaha, jag tyckte du sa ett slott tack och tänkte att nej såna säljer vi inte här
jaha, nej men det var ju synd

försökte lura till mig ett slott på willys men kom bara hem med en nit. trodde inte något annat i och för sig men hoppades gjorde jag sannerligen.
det är aningen tomt. jag har spruckit i ena armen eller nåt. lungan kanske har exploderat i smyg. inte tillräckligt med sy-sy-syre.
jodå det ska nog gå att hitta en väg här också. på med stövlarna bara.


var sommaren över här eller ?

SÅ! som jag alltid sagt men som tydligen slutat upphöra (!?)

ni är välkomna hem till familjen Larsson/Tyborn närhelst ni vill. Det går enkelt att ordna; man lyfter telefonen och slår diverse nummer och hör om det går bra med en kaffestund eller inte-kaffestund och sen tar man det lämpligaste färdmedlet i riktning alingsås och så löser sig resten som det alltid annars gjort fast det då uppenbarligen tagit plats utanför staden känd för sin potatisman. På ställen där det inte räknas.

FUCKERS! VRÅLKOMNA!

allt är väntat. osammanförda meningar om hur livet borde vara. predikan om frihet när det ni beskriver endast låter som andnöd.
Jag tänkte förklara min tid lite för er. Den tar slut här för vissa, och har bara precis börjat för andra. Jag trodde inte det var möjligt att ungdå lyckan som robert bringat in i mig och mitt liv. Men det gick visst. Tid förvaltas och tid spills. Men så mycket tid som jag spillt på fel ställen och på fel saker. Oj oj. Ni borde vara glada och stolta över vad jag åstadkommit. Ni borde skratta med mig när jag säger att jag älskar att vara hemma. för-en-gångs-skull. Och ni borde vara med mig i tanken varje sekund av varje timme som jag investerat i det absolut bästa som någonsin har hänt mig. Något som gör mig starkare och inte svagare, något som gör mig fri och inte fast. På mitt sätt. Det skulle jag göra för er. Det gör jag för er. Jag ifrågasätter inte era förhållningar till det ni beskriver som rosa moln och sockervadd. Jag litar på er instinkt och på ert vuxna förnuft. Jag lever som jag vill, på mitt sätt och blir hutlöst matt utav att kritiseras för hur kärleken tagit mig med storm.

Kände mig lite övergiven idag. Som om besvikelsen bekräftade undantaget ifrån regeln ännu en gång.Som när jag fick reda på att tomten inte alls fanns. Och det var verkligen skittråkigt.

Men sen kom jag på att som så många gånger förut, skall jag ta tillfället i akt och vända ett par motgångar till framgångar. Det är jag rätt bra på.

ja. jag sjunker lodrätt rakt neråt igen vill flyga till andra sidan jorden och slå ner palmerna rakt igenom marken tills dom inte syns tills dom bara känns. tiden går åt till intet och jag sitter fast i beee-bee-beeetong.
nervös för allt, nervös för inget. bäst att inte prata, bäst att låta andra göra det där bakom.

och nu får jag göra det där själv ändå. motivationen står stark fast och det är just där den behövs nu. en av de få sakerna som driver mig.


bekräftelsesjukan är kronisk och jag är en tom vante.
simsalabim och så var hon borta.

piss. jag sov alldeles för länge igen. jag hoppades att jag skulle vakna utav att solen bländade mig genom en öppen rullgardin men icke. när tar utmattning slut? knappast aldrig. ryggen har ragit ihop sig till en liten ond böld och jag som tänkte ut och springa. fast när äggen är klara om  02:01 så kanske jag hinner.

tid gör en förvirrad. den försvinner utan att säga hejdå och den uppstår återkommande, fast aldrig som förr. man vet inte vad man ska göra av den men man vet vad man måste hinna göra innan den tar slut eller ändrar form.

i better get up.

vem fan är så dum att tillåta delade arbetspass? som dessutom bara infinner sig på helgerna. åh va härligt att ha en fyra timmars paus emellan ett tiotimmarspass och hinna komma hem och lägga sig i soffan och titta på fighting, diska lite, äta blodpudding och inte alls hinna våndas över att man alldeles strax ska åka tillbaks till jobbet igen? jävla puckoas. som om man inte hade bättre saker att göra. som att undra hur en så äcklig sak som blodpudding kan bli en sån god sak som blodpudding. mhm.

jag känner mig helt utmattad haha, hur har jag orkat jobba där så länge?

nu glöder två röda lotusblommor på tevebordet och jag tänkte kika på en film och äta pistagenötter med fötterna på bordet. önskade att baby var här. som jag alltid önskar när så inte är fallet. eller när det är precis just så. att han är här. då önskar jag det också. och då är det så himla skönt när jag kommer på att jag inte behöver önska mera förrän nästa gång. godnatt älskling, hoppas du sofver gott inattkt. kiss

nu har jag varit ute och sprungit i solen. jävligt skönt. såg en asfit brud som gick och skuggboxades stolt och inlevelsefullt. när jag tränat ett tag och lärt mig ska jag också gå så. stolt och ståtlig. vecka trettiofem börjar kalaset. fighter kickbox.
sen tänkte jag kanske köpa mig ett par inlines någon gång i livet. tycker det ser så jävla gött ut att rulla runt på skor med hjul. fast lite opraktiskt ibland. om det är kullersten eller grus. då är ju en cykel att föredra.

igår blev jag offer för en fiskmås bajsattack i försvar för sina ungar. tack för den. tur att ingen såg mig. för jag såg nog rätt otrevlig ut när jag försökte flaxa mer än vad fågeljäveln gjorde för att skrämma iväg fanskapet. jag lät lite också. i ren obetänksamhet och i en svag stund av rädsla fick jag ur mig ett rostigt muller. detta skall finnas med i beräkningarna att jag samtidigt höll upp vänsterarmen, som var fullbelamrad med diverse bruna väskor, viftandes över huvudet för att skydda mot ytterligare skit från skyarna plus att högerhanden gjorde sitt fumligaste försök någonsin till att låsa upp bildörren. sammanfattningsvis så var detta absolut en upplevelse. lite utav en grevenfavorit-i-repris.
nåväl, lets move on.

hoppsan nu måste jag kila vippen.

haha, schminko. min goda godda groda. puss eller minus och bakom-bil-puss. det är som du säger, du och jag har vårt egna språk som liksom hör ihop med våran egna värld. där finns lasch, RossMary och sir Thomas. där finns bumbi och tussbär. sen finns det en hel uppsjö av olika läten och mjaumelodier. robert är experten. och jag älskar att lyssna. och skratta. jag skrattar alltid till allt han hittar på. det liksom får det att bubbla i tårna och kittlas bakom öronen. sen har vi den roligaste leken som jag vet. den är oslagbar och gör alltid homerun. alltid. fast den är hemlig.

idag har jag lekt med gullan en stund, och kramat lite på malin och sett på när hon har kramats med sin saxofonkung. dom är fina tillsammans. malin och den däringa krullisen. kärlek som sprudlar. jag drack kaffe och åt glass i solen och vi tittade fascinerat på alla som dansade pardans på poletten medans svetten lackade. det såg så roligt ut. och alla var så glada. dansen gjorde dem till tusen solar. sen betalade jag faktiskt sjuttio jävla spänn för en liten nachotallrik, men after all så var det värt det tyckte min mycket hungriga mage. tack för idag malin! och gullan!
jag o robert bestämde sedan att snart får vi ta den där heldagen på lisse och effes efteråt. jag längtar. vill vara ledig tillsammans lite snart också. eller mycket. ledig för alltid. tänk om man kunde vinna tusen miljoner. det hade vart bra.

nu tänkte jag kika på en rulle. och tänka lite ibland på hur tråkigt för mig det är att jag ska sova ensam inatt igen. typiskt.


funderade ju lite på vad jag skulle tugga på till filmen men jag tror jag tar det här kortet och sätter i mig. han är ju så goooood!

grattis till mor ett och mor två. hip hip!


älsklingen. min skatt. kom hit o ge mig en kyss sa hon!