jag är ingen dålig människa
Jag borde vara någon som folk vill ringa, som folk vill umgås med, men det är jag inte.
Men alla är väl i en ständigt lärande process, eller? Alla gör väl fel? Det känns som om mina är så jävla många bara. Eller har jag gått och blivit bitter? Jag vet vad jag saknar: mina vänner. Jag vill ha er nära, dela livet med er, utan ett långt ständigt frätande avstånd emellan. Jag hatar det. Känner mig ensam! Det är varken kul eller lätt att hitta nya människor som man trivs med utan att känna sig tvungen till att vara intressant eller rolig, som jag kan med er.
Äsch, jag sitter inte och tycker synd om mig själv, jag tycker bara lite illa om mig själv.
Är sjukt nyfiken på att göra något annat efter sommaren också. Jag vet, det är dumt, men jag vill känna mig levande! KAnske är att resa inte svaret men jag har tänkt mig att eventuellt åka till vår lägenhet i Thailand, träna och kanske plugga på distans. Vara för mig själv lite, aktivt menar jag, inte passivt för mig själv som jag är nu.
Hur som helst, puss på er.
5 Comments
Skriver här med. Du ska få en skiva av mig. Och den kommer göra gott, lita på mig. Jag håller själv på med den nu. Kan inte du maila mig din adress så jag vet exakt?? :))) puss
Om du bara visste hur jag känner igen mej i de du skriver. Var ett stort steg då jag 2005 flyttade 500km från mina vänner och min familj. Jag har dock hittat min plats ganska bra iaf, men endå känner jag mig ensam och att jag inte hör hemma här..alla känner alla, men ingen känner mig, och jag är inte så lätt att lära känna alla gånger..blyga lilla jag hehe..jag är väldigt finsk i mitt sätt.
Jag känner också igen mig i hur du vill känna dig levande, göra något för dig själv, vara för dig själv osv, d e precis vad jag oxå vill! Att plugga de jag vill känns så långt borta, men jag håller drömmen vid liv, vilket man borde göra, alltid!
Vet du Sandra, de kommer bli bra, de tror jag de :) har varit så negativ och tryckt ner mig själv i skorna, men för ett tag sedan insåg jag att jag fan i mej e ganska bra ändå och jag har rätten att göra vad JAG vill, och jag kan bara jag vill, och jag vill sååå mycket! De kommer bli bra för oss båda, de vet jag :)
Hög igenkänningsfaktor Sandra! Du är inte ensam, men jag vet hur det känns! Du ska bara veta hur mycket jag tänker på dej och hur glad du kan göra mej, tänker väldigt ofta på de förbannat roliga stunderna när man fiser o skrattar i en salig blandning! Det håller mitt mod uppe. För jag vet att jag har er hemma, ni finns på riktigt, även om avståndet ibland känns överväldigande.
Du är precis exakt just en sån jag vill ringa o prata med OCH umgås med. Foreverandever <3 Saknar dej. Du kommer inte alltid att känna såhär. När det känns botten brukar jag tänka så, att det kan ju bara bli bättre nu. Och det kommer inte vara såhär för evigt. Brukar hjälpa min ångest lite. KRAM!
fina ni.
Usch ja. ibland är allt bara piss, under ytan och nära att tappa andan-skit. Emma. Jag tänker på dig himla himla ofta. På att jag är sjukt glad över att jag har, och alltid har haft dig vid min fisiga sida. Vad vore jag utan dig liksom? Jag hade kännt mig ihålig, den saken är säker. Försvinn aldrig.
Hanna, jag väntar spänt på post och jag väntar spänt på att få smarta grejer sagda till mig. du är så snäll! <3
Isa, tusen tack för dina ord. Känns skönt att veta att jag inte är den enda som drabbas av livsångestmindrevärdeskomplexpanik alldeles för ofta. Jag är inte glad över att du känner likadant, men glad över att jag inte är ensam ibland ;)
Allt blir säkert bra, klart det blir bra :)
hehe, ja, vi e inte ensamma, tror det är vanligare än man kanske tror :)
Bra blir det, alla gånger! :) Mitt nya jobb är en bit på vägen!