Ways by Sandy

piss. jag sov alldeles för länge igen. jag hoppades att jag skulle vakna utav att solen bländade mig genom en öppen rullgardin men icke. när tar utmattning slut? knappast aldrig. ryggen har ragit ihop sig till en liten ond böld och jag som tänkte ut och springa. fast när äggen är klara om  02:01 så kanske jag hinner.

tid gör en förvirrad. den försvinner utan att säga hejdå och den uppstår återkommande, fast aldrig som förr. man vet inte vad man ska göra av den men man vet vad man måste hinna göra innan den tar slut eller ändrar form.

i better get up.